Texten publicerad som insändare i Vasabladet 19.12.2021 och i Österbottens tidning. Skriven tillsammans med Jacob Storbjörk.
Den 15 december godkände riksdagen lagförslaget om utvidgad läroplikt. Vi är mycket stolta över detta historiska beslut och att århundradets utbildningsreform nu kan genomföras hösten 2021.
I en artikel i Vasabladet den 9 december där bland annat några österbottniska bildningsdirektörer uttalar sig nämns att reformen inte skulle tjäna Österbotten.
Vi håller inte riktigt med om det. Reformen innebär att gymnasie- och yrkesutbildningen blir genuint avgiftsfri. Det har betydelse för många.
Ingen ska längre behöva oroa sig över om man har råd med läromedel för att klara en andra stadiets utbildning. Detta är i coronapandemin speciellt viktigt då många familjers ekonomi kan försämras och risken blivit större att förlora jobbet.
”Ingen ska längre behöva oroa sig över om man har råd med läromedel för att klara en andra stadiets utbildning.”
Den här reformen handlar inte bara om att mekaniskt utvidga läroplikten, utan man kommer även att satsa på elevvården och studiehandledningen så att varje ung person klarar sina studier och får den hjälp man behöver. Reformen minskar således marginalisering bland unga.
Bildningsdirektörerna oroar sig också för kostnaderna. I enlighet med regeringens lagförslag kommer kommunerna att få ersättning för kostnaderna till fullt belopp. De faktiska kostnaderna kommer också i fortsättningen att följas upp årligen.
Statistik visar att mindre än hälften som enbart har en grundskoleutbildning får jobb. Vi som nation har inte råd med detta vare sig ekonomiskt eller medmänskligt.
Jämför man med en gymnasie- eller yrkesutbildning är sysselsättningsgraden 70 procent. Vår ekonomi och arbetsmarknad har förändrats. Tack vare den här reformen ser vi till att alla får en gymnasie- eller yrkesexamen. Det höjer Finlands utbildningsnivå och stärker vår konkurrenskraft.
Den utvidgade läroplikten beräknas höja sysselsättningsgraden med fyra procent på riksnivå. Redan en ökning med en procent kommer att medföra cirka 700 miljoner euro mera till de offentliga finanserna.
Bildningsdirektörerna nämner också att antalet som inte fortsätter studera vidare efter grundskolan i Österbotten är lägre än landet i genomsnitt och att vi redan har ett brett utbud av studieplatser på andra stadiet. Vackert så, men även om situationen är bättre i Österbotten så är reformen välbehövlig.
Nationellt är det 10–15 procent av årskullarna som inte slutför en yrkes- eller studentexamen och av dessa är det många som löper risken för arbetslöshet och marginalisering. Förlängd läroplikt är bra för hela vårt land och kommer även gynna Österbotten.